Högsta domstolens första samtyckesmål

Elisabeth Fritz
Elisabeth Fritz,

Högsta domstolen har nu avgjort sitt första samtyckesmål, det vill säga ett mål där domstolen tillämpat och tagit ställning till den nya samtyckeslagen. Den tilltalade, som hade fört in sina fingrar i målsägandes underliv när hon sov och sedan utan att ha inhämtat hennes samtycke penetrerat henne vaginalt, dömdes av HD till oaktsam våldtäkt.

Som bekant reformerades våldtäktslagstiftningen sommaren 2018, där Sverige i kölvattnet av det världsomvälvande fenomenet #metoo skärpte sexualbrottslagstiftningen. Den nya lagen innebär att en sexuell handling är straffbar om den inte företagits med frivillighet och samtycke. Lagen pekar även på att det är den som företar den sexuella handlingen som ska inhämta samtycke från den andra parten. Den som inte respekterar den som genom ord, handling eller annat uttryck visar att han eller hon inte vill delta kan nu fällas för våldtäkt, även om inget tvång, våld eller hot om våld förekommit.

Detta är den stora – och viktiga – skillnaden mellan förgående och nuvarande lagstiftning. Som advokat och målsägarbiträde med lång erfarenhet av att arbeta med våldtäktsoffer vet jag att inte alla våldtäkter sker genom våld eller hot. Många gånger går det till som i HD’s fall, då målsäganden inte ger sitt samtycke, men fryser och är passiv under akten. Just därför är den nya samtyckeslagen ett så oerhört viktigt steg i rätt riktning, då nu allt annat än ett ja är ett nej. Någons passivitet kan inte längre antas vara något sorts ”tyst samtycke”, om den tilltalade av omständigheterna i övrigt borde ha förstått att samtycke inte föreligger. I detta fall kan gärningspersonen dömas för oaktsam våldtäkt, vilket också blev fallet här. Jag välkomnar den fällande domen, en dom som kommer att ge upprättelse åt brottsoffren och vägledning i våldtäktsmål till tingsrätter och hovrätter runt om i landet!